maskinen

klockan börjar närma sig 0000 och det är då spöktimmen tar sin början. Det närmsta spöket man kommer här är ju när man kollar in sig själv i spegeln. Fruktansvärda scener på min frilla just nu. Dr Snuggles får man ju höra ganska ofta och med all rätt för den delen. Den gode Pålshammar kallar mig för Dr Söderström och ska jag vara riktigt ärlig så har jag fan inte den blekaste varför han gör det. Men jag gillar det, jag gillar mig själv i den här lilla doktorsrollen där jag styr och ställer lite i sterila vita kläder. Det är lite fetish över det hela och det är det jag tror att Pålshammar och hans magiska Johan Mjällby-hängpage gillar.

Nånting positivt fick vi iaf ut av dagen. Sängen anlände! Så jag och Sigge petade helt sonika ner oss till PK och med god hjälp av #16 så transporterade vi hem det nya köttet. Så när jag kliver av vid 14 imorrn så blir det hem och skruva ihop sängen och kasta i rena sängkläder. Fyfan vad fint! Men vad skiljer mellan nu och kl 14 imorrn? Jo 14 timmar! Mer positiva saker när vi ändå är inne på dom är ju att jag har jobbat över halva passet dvs 15 av 29 timmar och tro mig när jag säger att det har varit stenhårt arbete precis hela tiden. Ni såg ju förra inlägget. Det var en barnlek mot övriga passet. Nu rullar Bond på trean och det måste vara bland dom första 007-rullarna. Typ samma bildkvalitet som Ice Climber på Nintendo 8-bit.

Nej nu lär jag följa Bond till slutet. Det känns som att han grejar det här den gode James...



//Maskinen™ aka Bond...James Bond